Holmöarna
Holmöarna är en riktigt stor ögrupp i
v ästra Kvarken. Fyra huvudöar med sinsemellan olika
karaktär breder ut sig över de 26 kilometrarna från
Trappudden längst i norr till fyren på Holmögadd
i söder. Ögruppen byggs upp av de geologiska bildningarna
drumliner och ändmoräner (de Geer-moräner). Berg
i dagen är inte så vanligt.
Holmöarna har under lång tid varit bebodda.
Redan under järnåldern och tidig medeltid var ögruppen
en viktig fångst- och fiskeplats. De första noteringarna
om fasta bönder på Holmön är från år
1543 och idag utgör den fasta befolkningen på Holmön
drygt 90 personer.
Du som anländer till Holmöarna gör det
säkert vid färjeläget Byviken på ögruppens
huvudö Holmön som ligger längst i norr. Vid Byviken
finns en del servicebyggnader och här börjar också
den långsträckta byn som med spridd bebyggelse sträcker
sig närmare 3 km söderut utmed den lilla byvägen
mot nästa ö, Ängesön. Några av huvudön
Holmöns sevärdheter är Trappudden med klippor och
klapperstensfält längst i norr och den spåntäckta
fyren på Bergudden i väster. Norr om Bergudden finns
området Kammen som är Holmöns största klapperstensfält.
Bergudden brukar också vara en bra observationsplats för
fågelsträcket genom västra Kvarken.
Största delen av Holmön är precis som hela
Holmöarkipelagen dominerad av granskog på flacka landhöjningsmarker,
men Holmö by är det stora undantaget. Här finns
ett småskaligt, gammalt odlingslandskap som fortfarande
brukas till vissa delar. Du som botaniserar i vägkanterna
och på de gamla slåttermarkerna kring gårdarna
kan hitta en del arter som kännetecknade det gamla odlingslandskapet
som stagg (Nardus stricta) och rödven
(Agrostis capillaris). Här finns också mer ovanliga
arter som vårfingerört (Potentilla)
och luddhavre (Avenula pubescens). Holmö
by med sin småbrutna natur av öppna odlingsmarker,
små skogsremsor, stenmurar, odlingsrösen och lövbuskage
är en mycket bra fågelmiljö där östliga
arter som t.ex. lundsångare (Phylloscopus
trochiloides), busksångare (Acrocephalus
dumetorum) och mindre flugsnappare (Ficedula
parva) dyker upp med jämna mellanrum.
Ängesön söder om Holmön är den
andra av Holmöarnas två stora öar. Här finns
förutom några ensamma fritidshus ingen bebyggelse men
det är lätt att komma hit på den lilla vägen
som sträcker sig över hela Ängesön och slutar
på dess sydspets. Ängesön och Holmön skiljs
åt av det smala Gebäckssundet, en passage som trots
landhöjning och uppgrundning hålls öppen för
passage av småbåtar. Ängesöns och Holmöns
östra sida karakteriseras av en mycket småbruten topografi
med uddar, vikar och små skär. Innanför kusten
finns det också hundratals små avsnörda havsvikar,
tjärnar, myrar och gamla, nedlagda myrodlingar som gemensamt
bidrar till ett mycket fascinerande, svårorienterat landskap.
Du som vill ha en lättare vandring rekommenderas att följa
vandringsleden utmed Ängesöns västra sida. Kombinera
gärna en vandring här med en övernattning i fiskebastun
vid Sikskärsgrundet (nyckel finns i Holmöns Båtmuseum,
(090) 552 20). Från vägen på Ängesön
finns det också anslutningar till två fina rastplatser
med vindskydd vid Klintviken och Kontviken. Klintviken är
också en fin vik där småbåtarna brukar
angöra.
På södra och sydöstra delarna av Ängesön
finns det en del kustlövskogar av björk, en naturtyp
som bidrar till Ängesöns speciella karaktär. På
det inre av Ängesön finns dessutom en hel del hällmarker
i de annars grandominerade skogarna.
Grossgrundet är nästa ö på resan
söderut i den stora Holmöarkipelagen. Den här ön
är knappt 5 km lång och sönderbruten av vikar
och några större sjöar. Förutom några
granskogsbestånd på de äldsta delarna av ön
präglas Grossgrundet av öppna rishedar med kråkbär
och enbuskar. Grossgrundet besöks inte så ofta av människor
eftersom det inte finns någon väg hit och inte heller
några anläggningar för besökare.
Holmögadd är den sydligaste och för allmänheten
mest okända ön i Holmöarkipelagen. Här finns
den gamla stenfyren Holmögadd som hörs på den
svenska sjörapporten dagligen. Ön är helt avstängd
för civila besökare eftersom den är ett militärområde.
Naturen på Holmögadd är särpräglad med
en stor andel öppna rishedar och björkskogar. Sundet
mellan Grossgrundet och Holmögadd kallas Gaddströmmen
och är ett riktigt bra fiskevatten. Här fångas
bl.a. stor harr om vårvintern.
Den allra första fyren i västra Kvarken uppfördes
1760 på Holmögadd, en plats som troligen i alla tider
har varit känd för sina farliga vatten. Fyren var en
s.k. vippfyr som eldades med kol. Till en början hölls
fyren bemannad enbart under höstarna.
Holmöarnas naturreservat utgör ett mycket stort
område som omfattar hela Holmögadd och Grossgrundet,
merparten av Ängesön och den östra sidan av Holmön.
Naturreservatsskyddet innebär bl.a. att skogarna och stränderna
får utvecklas fritt.
Naturreservatet omfattar också ön Stora Fjäderägg
som även den ingår i Holmöarkipelagen. Stora
Fjäderägg presenteras på en egen sida i Kvarkens
Naturguide.
| 
