Hur tar jag mig dit? Bilder Beskrivning

Stora Fjäderägg är en av Kvarkens riktiga pärlor. Reser du med Holmöfärjan kan du se Stora Fjäderäggs vita fyr om du lyfter kikaren och blickar ut över vattenvidderna norr om Holmön. Den runda ön reser sig som en svagt välvd förhöjning i diset vid horisonten. Fyren pryder öns mittpunkt och den där pirrande längtan i magen infinner sig som vanligt för den som vet vad ett besök på Stora Fjäderägg innebär.

 

Stora Fjäderägg

På Stora Fjäderägg möts natur och kultur och här sker också möten mellan människor. Den naturliga utgångspunkten för utflykter på ön är fyrvaktarbostäderna runt fyren. En smal cementgång leder dig från hamnen, via glest bevuxna blockmarker och kråkbärshedar ända upp till fyren. Den kilometerlånga och raka cementgången är en del av Stora Fjäderäggs identitet och här möter du de som ska tillbaka till civilisationen och kanske överraskas du också av en cyklande ornitolog som ska vittja sina fågelnät en sista gång innan morgonens ringmärkningspass avslutas.

Ägget, som fågelskådarna brukar kalla ön, ligger i det sällsynt goda flyttfågelstråk där både sydost- och sydvästflyttare möts. Både blåhakar (Luscinia svecica) med siktet inställt på Persiska viken och lövsångare (Phylloscopus trochilus) som är på väg till Afrika fastnar i de finmaskiga fågelnäten. Näten kan ibland vara överfulla, men de kan också vara tomma när vindarna inte är de rätta. För en fågelskådare erbjuder Ägget också fina möjligheter att bekanta sig med havsfåglar som flyttar långt ut över vattenvidderna. Det kan vara små grupper av lommar eller flockar av prutgäss (Branta bernicla) med siktet inställt på Vita Havet långt i nordost. Ägget ger också utomordentliga möjligheter att hitta ostliga arter av fåglar som har flugit lite fel och hamnat på denna utpost i havet. Om man heter taigasångare (Phylloscopus inornatus) eller kungsfågelsångare (Phylloscopus proregulus) kan man ju åtminstone få vila upp sig en liten stund på den här ön innan man ska vidare.

Fåglarna hittar inte så mycket skydd på ön - och det är väl just det som lockar oss människor hit. Största delen av Stora Fjäderägg är nämligen öppna hedar med enstaka enbuskar och spridda, täta dungar av gran. Men ön växer sakta igen sedan all hävd upphört och de senaste åren har fågelskådarna och Holmöborna aktivt jobbat med att försiktigt ta bort en del av de tallar och granar som börjar beskoga hedarna.

Stora Fjäderägg är en av de punkter i Kvarken som alltid har varit viktig för navigationen i de svårseglade vattnen. 1850 byggdes därför en fyr med fyrvaktarbostad för att trygga den norrifrån kommande trafiken mot Kvarken. Flera familjer bosatte sig då ute på ön i de fyrvaktarbostäder som står intill fyren. Strax väster om fyrvaktarbostäderna ligger också en rest av en mycket liten odlingsmark som visar att öns dåtida invånare kunde bedriva lite odling i sänkorna på de karga hedarna. Den lilla ängen är idag en av de platser som attraherar rastande småfåglar.

Stora Fjäderägg har i långa tider varit en självklar bas för fisket och säljakten runt norra Holmöarna. Om det vittnar inte minst de fina gistvallarna på öns södra delar.

Idag är Stora Fjäderägg en folktom ö under senhöst, vinter och tidig vår. I brytningen mellan vår och sommar och under förhösten är fågelstationen bemannad. Annars är det under sommaren som de flesta söker sig hit. Sedan 2001 finns ett STF-vandrarhem i öns fyrvaktarbostäder. Vandrarhemmet sköts av Fyrvaktaren HB på uppdrag av Holmöns båtmuseum. Vandrarhemsgästerna färdas ut till ön med Holmöslupen, som sommartid gör dagliga turer mellan Holmön och Stora Fjäderägg. Båten tillhör Holmöns båtmuseum och är en kopia av en båttyp som förr var vanlig bland handelsmän utmed västerbottenskusten.

För dig som har tänkt dig till Stora Fjäderägg kan det vara bra att veta om att all mat måste tas med, helst också med en del reservproviant för det fall man "blåser inne" på ön. Glöm inte varma kläder. Speciellt på våren och försommaren kan det vara mycket kallare här än på fastlandet.

Foto: Anders Enetjärn
Foto: Jörgen Wiklund/N
Foto: Anders Enetjärn
Fyrvaktarbostaden
Grönsiska (Garduelis spinus) och ringmärkare
Cementgången mellan hamnen och fyren
     
Foto: Anders Enetjärn
Foto: Anders Enetjärn
Foto: Ann Salomonsson
Kvällsljus mot väster med grangrupper på hedarna
Blåhaken är en sydostflyttare som brukar fångas på "Ägget"
Gistgårdsvall på öns sydsida
     
 
 
 
Foto: Ann Salomonsson
 
 
Fyren
 


Texter: Anders Enetjärn, Lise-Lotte Molander.
Layout & illustrationer: Päivi Anttila.
Webbdesign: Fredrik Smeds, Freddi Com Oy Ab.
Kontakt ang. innehåll och uppdateringar: [email protected]